Personakt Antavla

Karl August Johansson

Sjöman och ingenjör.

Far:Johannes Gustaf Petersson (1812 - 1891)
Mor:Kristina Ödman Gustavsdotter (1818 - 1908)

Född:1851-04-10 Ormeshaga, Hovmantorp, Kronobergs län.Dopbok C7 s 243 nr 11
Död:1907-03-31 Öljersjö, Lösen, Blekinge.

Barn med Carmen? (1855? - )

Barn:
Maria Christina Johnsson (1880? - 1961)
Lydia? (1880? - )

Noteringar

Karl i hfl vid hemkomsten till Sverige
Inflyttad från Hällaryds obefintlighetsbok 1904-08-24 till
Sölvesborg (K, L) AIIa:3 (1898-1910) Bild 430 / sid 33 - Sölve 4
Karlshamn (K) AIIa:5 (1895-1906) Bild 390 / sid 1302 - nr 343
Lösen (K) AIIa:2 (1901-1910) Bild 1200 / sid 107 - Öljersjö 21

Karl gav han sig ut på sjön endast 16 år gammal. Hans avskedsord till brodern Edvard var: "När jag kommer hem ska du få en guldklocka". Detta löfte infriade han efter 33 års bortavaro. Han kom hem och överlämnade en guldklocka till Edvard. Den ärvdes av Edvards son Ernst. Klockan finns nu i Ernsts yngste sons ägo.
Denne Karl tog hyra på en båt i Karlshamn, som skulle gå till Hull. Han lär ha fått mera stryk än mat. I Hull rymde han och tog hyra på en stor båt, som gick till Sydamerika, men kom ur askan i elden. I Chile rymde han igen och stannade där, läste till bergsingenjör och kom sedan till Chiles salpetergruvor och lär ha slutat där som generalguvernör för Chiles statliga gruvor.
1902 drabbades han av slaganfall, skrev till bror Edvard i Kopprarp och frågade, om han skulle komma hem. Edvard telegraferade endast ordet "kom" (kostnad 35 kr). Vi vet också av ett brev från Kristoffer till Karl två år tidigare, att Karl hade funderingar på att resa hem innan slaganfallet. Nu reste han hem och kom till Kopprarp. Som brorssonen Ernst uttryckte sej, kunde han inte "styra sej" utan köpte en gård i Sölve. Men han var ingen bonde, sa Ernst. Inom ett år sålde han den gården.
I alla brev som finns bevarade lyser en ovanlig släktkärlek igenom. Karl köpte en gård i Öljersjö. Därifrån skriver han de 24 juni 1906 till sin bror Edvard. Det framgår av brevet, att han nog inte är så stark. Han har konsulterat en professor, dr Petrén i Ronneby, vilken "examinerade" mig, säger han. Han talade om, att mitt hjärta var någorlunda bra och utan fara, men blodkärlen i förbindelse med hjärnan vore i "olager". Han rekommenderades av läkaren att ta det lite lugnt. Av brevet framgår, att han i alla fall bekymrade sig om de dagliga sysslorna på gården. Han frågade brodern Edvard, om han kände till någon, som hade "duktiga mjölkkor". De bör mjölka ca 20 liter om dagen, skriver han.
När han dog 1907, stod han ensam. Han hade en dotter i Sydamerika, Marie Christina död den 10 juni 1961. Hon ville inte till Sverige. Hans grav finns på Hällaryds kyrkogård under namnet C A W Johnsson.
(Fritt redigerat av Ia Johansson efter Elmer Pearsson: Liten släktkrönika)
Det kan tilläggas att "farbror Karl" tydligen träffade en spansk dam i Chile, som troligen är Marie Christinas mor. Hon ska ha avböjt att resa med Karl hem till Sverige - kanske på grund av språket. Det finns även vissa uppgifter om att det skulle ha funnits en dotter till - Lydia.

Karl took to the seven seas only 16 years old. His last words to his brother Edvard was: "When I come home I will bring you a gold watch." He kept his promise and 33 years later he came home, bringing a gold watch for his brother. Edvard then left it to Ernst, his youngest son, who then left it for his youngest son!
Karl first went to Hull, England. On that trip he got more bashing than food. He escaped in Hull and took a job on a big ship heading for South America. On that journey he was treaten even worse and escaped again when in Chile. There he stayed, studied to become an engineer and got a job in a salpetre mine. He is supposed to have worked his way up and ended as governor-general of the Chilean salpetre mines.
In 1902 he had a stroke, wrote to his brother Evard and asked if he could come home. Edvard cabled back only one word: "Come!"
Back in Sweden he bought a farm, but he was no farmer and sold it within a year.
When he died in 1907 it was without his own family. In Chile he had left at least one, maybe two daughters and a wife behind. We know that one of the daughters name was Marie Christina, she died in 1961. Maybe there also was a daughter named Lydia.
If you¿re a descendant - PLEASE contact me/us!

Karl estaba ingeniero y trabajaba en las minas de Chile. No sabemos mucho de su vida en Sud America.